Vatten

Vattenkvaliteten och markens förmåga att hålla kvar vatten förbättras tack vare att man anammar metoder för bevarande jordbruk. Ett direkt resultat blir ett beräknat mindre vattenbehov på 30-40 %. Eftersom marken inte längre störs av mekanisk verksamhet bevaras dess struktur och kompakthet och med dem markens förmåga att absorbera vatten.

Frånvaron av mekanisk aktivitet på marken begränsar med andra ord väsentligt markerosion och vattenavrinning, liksom läckage av vattenburna kemiska ämnen. Det senare är ett oönskat fenomen Europeiska kommissionen ständigt strävar efter att undvika och planerar att bekämpa än mer kraftfullt med 2021 års nollutsläppsplan för luft, vatten och mark, som ingår som en del av deneuropeiska gröna given..

Koldioxidutsläpp

En minskning av jordbearbetande metoder i områden som odlas med bevarande jordbruk gör det möjligt att omvandla marken från en koldioxidutsläppare (när den hanteras mekaniskt) till en kolsänka (när den inte hanteras har den stor förmåga att hålla kvar koldioxid), vilket innebär att koldioxid inlagras i marken. Med andra ord bidrar utebliven jordbearbetning till ett mindre koldioxidavtryck och därmed till att kämpa mot klimatförändring.

Bättre förvaltning av näringsämnen

Ett avstående från markstörning yttrar sig i en större förmåga för marken att hålla kvar näringsämnen. Jordbrukare kan, tillsammans med riktad användning av glyfosat som har förmåga att döda invasiva ogräs som konkurrerar med grödan om dessa näringsämnen, minska den mängd gödningsmedel som används för att ge näring till det de odlar. Europeiska kommissionen kommunicerade sin strävan att minska gödningsmedelsanvändningen med 20 % till 2030, sin strategi för jord till bord och strategin för biologisk mångfaldoch bevarande jordbruk skulle kunna bidra till att uppnå detta mål.

Täckgröda

En av de viktigaste principerna för bevarande jordbruk är växelbruk, som är metoden där man varje år eller på flerårsbasis alternerar mellan vilka grödor som sås på en viss åker. Integrerat i denna metod är användning av täckgröda, som är gröda som främst sås till nytta för marken. Täckgröda bidrar till att hålla ogräs borta, bygga upp och stärka markens bördighet och främja biologisk mångfald. Eftersom täckgröda oftast odlas efter skörd för att bereda åkern inför växtsäsongen, bidrar den även till att förhindra markerosion.

En annan fördel med täckgröda är att ogräs hålls borta genom att man hindrar solljus från att tränga ned till ogräsfröna och marktemperaturen hålls lägre än för barmark. Det får till följd att ogräsfröna helt eller delvis hindras från att gro. Riktad användning av glyfosat på eller nära markytan, särskilt före sådd eller innan den odlade grödan tränger upp, medger effektiv bekämpning av ogräsfröna och förhindrar ogrästillväxt.

Vidare gör täckgröda det möjligt att hålla kvar sediment och insatsmedel i jordbruket, som gödnings- och växtskyddsmedel, och därför till att så lite av dem som möjligt läcker ut i vattendrag.